(Ledare publicerad på Bilsport.se den 4 september 2013)
Motorsporten måste höras!
Åskådarna vid ett motorsportarrangemang söker action, dramatik och känslor. Vi vill se häftiga bilar i täta fighter, känna dofterna av oljor och gummi och krydda detta med ljudet från rytande racingmotorer.
Vi vill ha show, en totalupplevelse!
Efter STCC-helgen på Frösöns Flygplats utanför Östersund har många klagat på att inte ens V8 Thunder Cars låter något längre. Transmissionsljud och däckgnissel överröstar det läckra V8-soundet sedan även den klassen pådyvlats dumheten att bilarna inte får låta mer än 95 dB.
Extra märkligt på Frösön där närboende är vana med dagliga start- och landningar av jetplan. Ännu konstigare eftersom det under fredagskvällen bjöds på häftig, men milt sagt ljudlig, driftinguppvisning.
V8 Thunder Cars är STCC-cirkusens största (flest startande) och viktigaste klass. Det tänkta huvudmomentet, STCC, har med åren blivit tamt och tillrättalagt med förhållandevis få startande. Stora, välbärgade Volvo dominerar mästerskapet totalt och vassare uttalanden än ”det var stolpe in” eller ”stolpe ut” hörs inte från någon av de vattenkammade förarna.
För att behålla, och måhända utöka, allmänhetens intresse för svensk racing är klasser som V8 Thunder Cars helt nödvändiga.
Det ska handla om häftiga bilar som hörs och syns. Om förare som tar för sig både på och vid sidan av banan.
När däckgnissel och transmissionsljud överröstar motorerna i racing är det ett allvarligt fel. Min uppfattning är att hela motorsport-Sverige med gemensamma krafter måste lobba gentemot myndigheter och politiker som satt gränserna.
De fasta bananläggningarna i Sverige är måna om att behålla ljudet på sina arenor med bullervallar och plank som skyddar utåt. För närboende är det vanligare att dagligt buller, året om, från motorvägar är högre och mer störande än vad som hörs från racingbanorna.
I rallysporten har ljudet ytterligare en dimension. Förutom att skapa en upplevelse i sig varnar ljudet för att en ny tävlingsbil är på väg. Att sänka ljudnivån i rallyskogarna skapar livsfara för åskådarna.
Organiserad motorsport måste, liksom en rockfestival eller en flyguppvisning, få höras!
Tänk att du sitter i favoritfåtöljen och ser den där mycket dramatiska filmen. Scenen är avgörande. Kameran rör sig sakta i det dunkla rummet och spänningen är olidlig …
Förmodligen reflekterar du inte ens över bakgrundsljudet. Men det är just ljudet som skapar dramatiken. Filmmakarna lägger enorma resurser på att skapa ljud som väcker dina sinnen. Prova att se samma gastkramande scen med volymen avstängd …
Nyfikna som tar sig till en motortävling och köper biljett investerar i en förhoppning om att få show och action. Inte tystlåtna bilar som sällsamt svävar omkring till ljudet av gnisslande gummi.
De som blir besvikna, och det lär vara många, de kommer garanterat inte tillbaka. Och den konsekvensen har svensk motorsport inte råd med.
Beslut om att sänka racing- och rallybilars ljudnivå dämpar inte bara en tävlingshelg. Sådana beslut tystar motorsporten!
